Energieffektivisering handlar om att förstå var energin används och välja en åtgärd som passar anläggningen. Spänningsoptimering kan minska användningen i spänningsberoende laster, men utfallet måste bedömas genom mätning och lastkartläggning.
Senast uppdaterad:
Spänningen varierar mellan anläggningar och över dygnet. Endast en mätning visar nivån i en viss anläggning och om spänningsberoende laster ger en relevant potential.
Effekttoppar är den andra stora posten. Effekttariffen prissätter din högsta uttagna effekt under månaden, inte din genomsnittliga. En enda topp kan kosta mer än flera veckors förbrukning.
Vi börjar alltid med data. Elfakturor och mätvärden ger förbrukning, snittpris per kWh, säkringsstorlek, faser och abonnerad effekt. Utifrån det dimensionerar vi rätt enhet — varken över- eller underdimensionerad.
Efter installation mäter vi i realtid och redovisar besparingen mot uppmätt baslinje. Du får ett underlag där varje siffra går att spåra till en källa.
Investeringen styrs av anläggningens storlek: säkringsstorlek, abonnerad effekt och installationsförhållanden. Installationskostnaden beräknas utifrån enhetens storlek och den fysiska miljön.
Återbetalningstiden beror på uppmätt spänning, andelen spänningsberoende last, drifttimmar, elpris, investering och aggregatets egna förluster.
Energieffektivisering är samlingsnamnet för alla åtgärder som sänker energianvändningen. Spänningsoptimering är en specifik åtgärd inom det: att leverera rätt spänningsnivå till utrustningen. Den måste bedömas mot uppmätt spänning och anläggningens lastmix.
Installationen kräver ett planerat avbrott i huvudcentralen. Omfattning och tid planeras utifrån anläggningens förutsättningar.
Vi mäter före och efter mot samma baslinje och normaliserar för väder och produktionsvolym. Rapporten visar uppmätt förbrukning, inte modellerade antaganden.
Kalkylatorn ger en indikativ besparing, återbetalningstid och CO₂-effekt. För ett beslutsunderlag läser vi av era elfakturor, mäter anläggningen och räknar på riktiga data.