Fungerar spänningsoptimering? Vad forskningen visar och när det lönar sig

Den mest citerade helhetsbedömningen kommer från brittiska BRE (Building Research Establishment). Den visar att besparingen är tydlig i spänningsberoende laster men att den blir liten räknat på en hel anläggning, eftersom stora delar av lasten inte påverkas. I Sverige har RISE på uppdrag av Villaägarna testat en spänningssänkande box för villor och inte funnit någon besparing. Vi håller med om båda slutsatserna. De säger inte att tekniken inte fungerar, utan att den bara fungerar där lasten är rätt, och att generella procentsatser är missvisande.

Läs skillnaden mellan spänningsoptimering och energisparboxar.

• Leverantörer har ofta räknat som om hela lasten påverkas av spänningen, vilket ger 8–15 % i marknadsföringen. Oberoende mätningar på hela anläggningar ger betydligt mindre.
• Många studier är brittiska och gäller ett annat nominellt spänningssystem än det svenska.
• Tester av produkter för hem blandas ihop med kommersiella installationer, trots att lasten är helt olika.

Påverkas och kan spara energi

• Kyl- och frysutrustning med kompressorer (ca 11 %, BRE)
• Direktdrivna fläktar och pumpar (ca 10 %, BRE)
• Lätt belastade asynkronmotorer
• Äldre urladdningsbelysning och lysrör med konventionella don

Påverkas inte eller sparar ingen energi

• Termostatstyrd värme: elpannor, varmvattenberedare, bastu, poolvärme, ugnar, fritöser
• LED med moderna drivdon
• Elektronik med switchade nätaggregat
• Frekvensstyrda fläktar och pumpar

Kan dra mer energi vid lägre spänning

• Frekvensstyrda motorer som går över cirka 80 % last

Nej. I Sverige får spänningen ligga mellan 207 och 253 V (EIFS 2023:3, SS-EN 50160), och Energimarknadsinspektionen redovisar inga uppmätta spänningsnivåer för svenska nät. Om er anläggning ligger på 228 V eller 245 V vet ingen förrän någon har mätt. Lönsamheten kan förenklat beskrivas så här:

Besparing (kr/år) ≈ spänningsberoende förbrukning (kWh/år) × besparingsgrad i de lasterna × rörligt elpris (kr/kWh) – aggregatets egna förluster

Besparingsgraden styrs av hur mycket spänningen kan sänkas, och det beror på den uppmätta nivån. Därför kan en anläggning med mycket kyla och ventilation i drift dygnet runt löna sig vid en lägre spänning än en anläggning som mest har ugnar och LED.

Räkneexempel A: En anläggning använder 500 000 kWh/år, varav 35 % går till kyla, fläktar och pumpar utan frekvensstyrning, alltså 175 000 kWh. En besparing på 10 % i de lasterna ger 17 500 kWh. Med en rörlig kostnad på 1,30 kr/kWh blir det cirka 22 750 kr/år, före avdrag för aggregatets egna förluster.

Räkneexempel B: Samma anläggning, men bara 10 % av lasten är spänningsberoende. Då blir besparingen cirka 5 000 kWh eller 6 500 kr/år, vilket sällan räcker för att motivera en investering.

Exemplen är hypotetiska. Byt mot era egna siffror.

En transformator har egna förluster. En ärlig kalkyl redovisar därför nettobesparingen, det vill säga besparingen i lasterna minus aggregatets förluster, och verifierar den med mätning före och efter installationen.

1. Spänningsloggning per fas under minst sju dygn i huvudcentralen. En punktmätning räcker inte.
2. Timvärden för tolv månader från elnätsföretaget, som visar förbrukning, lastprofil och grundlast.
3. Utrustningslista med effekt och styrning: termostat, frekvensomriktare eller drivdon.
4. Nätfaktura med huvudsäkring eller abonnerad effekt.
5. Efter installation: mätning före och efter vid jämförbar drift och temperatur.

• BRE (Building Research Establishment), utvärdering av spänningsoptimering
• Energimyndigheten, STIL2 (ER 2011:11)
• EIFS 2023:3 och SS-EN 50160
• Villaägarna: Energisparbox gör inte elräkningen billigare
• Elsäkerhetsverket: Energisparboxar

Jämför spänningsoptimering, effektkapning och batterilager.