Vanliga frågor om spänningsoptimering

Spänningsoptimering sänker och stabiliserar matningsspänningen i en elanläggning. Besparing kan uppstå i spänningsberoende laster, men inte i alla typer av utrustning.

Det går inte att ange en generell procentsats. Utfallet beror på uppmätt spänning, lastmix, drifttimmar, elpris och aggregatets egna förluster. En mätning och lastkartläggning visar om det finns en lönsam potential.

Effektkapning kompletterar spänningsoptimering genom att kapa kostsamma effekttoppar med smart laststyrning. Toppeffekten kan styra en del av nätavgiften, beroende på nätägare och nätavtal.

Tekniken kan passa kommersiella anläggningar med spänningsberoende laster och långa drifttider. Den passar inte när spänningen redan är låg eller lasten främst består av termostatstyrd värme, LED, elektronik eller frekvensstyrda motorer.

0 kr. Vi mäter på plats och levererar ett beslutsunderlag med en kalkyl över besparing, investering och återbetalningstid för spänningsoptimering innan ni tar ställning.

15 års garanti, täcker hårdvara och funktion.

I princip underhållsfri, inga rörliga delar eller annat som behöver serviceintervaller. Normalt underhåll, rengöring och en normal miljö/klimat

Cirka 40 år

Vi har olika alternativ för finansiering, utifrån förutsättningar och behov. Hyra, leasing eller prova-på-period

Ja, det finns en bypass att installera vid behov.

15-30 min avbrott, det går dock att minimera men kräver en mer komplicerad installation.

Produkter för hem, som energisparboxar och voltpluggar, har i oberoende tester inte gett någon besparing. Spänningsoptimering i kommersiella anläggningar ger mätbar besparing i spänningsberoende laster, men bara där spänningen ligger högt och lasten är rätt. Därför ska det alltid mätas först.

För att de räknar på hela anläggningen, där stora delar av lasten inte påverkas av spänningen. Besparingen i de laster som påverkas är betydligt högre.

Nej. Det finns ingen fast gräns. Det avgörs av uppmätt spänning, lastmix, drifttimmar, elpris och aggregatets förluster.

Det går inte att säga generellt. Tillåtet spann är 207–253 V, och det finns ingen offentlig sammanställning av uppmätta nivåer. Spänningen varierar mellan anläggningar och över dygnet.

Ja, i vissa fall. Frekvensstyrda motorer över cirka 80 % last kan dra mer vid lägre spänning, och aggregatet har egna förluster. Det är ytterligare ett skäl att mäta före och efter.

Den räknas fram efter mätning. Den beror på er spänning, lastmix, drifttimmar och ert elpris.

För hem, ja. Oberoende tester har inte visat någon besparing, och Elsäkerhetsverket har varnat för produkterna. Vi rekommenderar ingen av dem.

I regel inte. Lasten i ett hem påverkas nästan inte av lägre spänning.

För att lasten ser annorlunda ut. Kylkompressorer och direktdrivna fläktar och pumpar drar mindre energi vid lägre spänning, och i kommersiella anläggningar går de många timmar per år.

Genom att mäta spänningen per fas under minst en vecka och gå igenom er lastprofil och utrustning. Då går det att räkna fram besparingen i kWh och kronor, eller se att den är för liten.

kWh är hur mycket el ni har använt totalt. kW är hur mycket ni använder samtidigt. Elhandel och energiskatt betalas per kWh, medan effektavgiften hos nätägaren betalas per kW.

Något, i spänningsberoende laster. Huvudnyttan är dock lägre energiförbrukning. Om effektavgiften är er största post är effektkapning eller batteri oftast rätt förstaåtgärd.

Nej. Den kräver att spänningen ligger högre än utrustningen behöver och att en betydande del av lasten är spänningsberoende, till exempel motorer utan frekvensstyrning och kylkompressorer. Därför börjar vi alltid med en mätning.

Nej. Termostatstyrda resistiva laster går längre tid vid lägre spänning och drar ungefär samma energi totalt. Däremot kan pumpar och fläktar i samma anläggning ge besparing.

Det beror på er nätägare och ert nätavtal. Kontrollera er tariff och era nätfakturor.

Ja, det är två namn på samma teknik. Spänningsoptimering är den etablerade svenska termen.

Nej. Ofta ger en kombination bäst resultat, men i rätt ordning: sänk grundlasten, styr det som går att styra och dimensionera batteriet sist.

Nej. Spänningen varierar över dygnet och mellan vardagar och helger. Därför loggar vi i minst sju dygn per fas.

Då säger vi det. Ni har ändå fått ett underlag om er spänning, lastprofil och era effekttoppar som går att använda för andra åtgärder.

En fullmakt så att vi kan hämta timvärden från elnätsföretaget, er senaste nätfaktura, tillgång till huvudcentralen och en utrustningslista om ni har en.

Genom mätning före och efter vid jämförbar drift och temperatur, så att besparingen syns i uppmätta siffror och inte bara i en kalkyl.

Moderna LED-armaturer med egen styrning påverkas inte av sänkt spänning, men därmed påverkas livslängden på LED-belysningen med upp till 47 procent, enligt en studie från Bristols universitet.

Ja, utrustningen är CE-märkt. Installationen är enkel och kan skötas av en behörig person.

Den påverkas i princip inte alls. Anläggningen får en stabilare leverans, och installationen påverkar inte försäkringsfrågor.

Framför allt finns regionala bidrag till energieffektivisering som mindre och medelstora företag kan söka. Bidraget kan täcka mellan 40 och 60 procent av investeringen, förutsatt att vi kan visa på en substantiell minskning av energiförbrukningen.

Mellan 40 och 60 procent, där villkoret om substantiell minskning av energiförbrukningen är uppfyllt. Kan minskningen inte visas blir det inget bidrag.

Ja. Vi hjälper till med förstudie och ansökan.

Mätningen och analysen är kostnadsfria.

Stöden är regionala, vilket innebär att villkoren skiljer sig åt mellan regioner. Vi prövar i förstudien vad som kan gälla för just er anläggning.

Då är villkoret om substantiell minskning av energiförbrukningen inte uppfyllt. Vi säger det rakt ut, och ni får ändå underlaget över er spänning och lastprofil.

Nej. Beslut om bidrag fattas av den som beviljar stödet. Innan dess räknar vi på investeringen utan att anta att ett bidrag blir beviljat.